Författare: lina

2 maj

Valpolitik 2018: Förändringar i LAS?

LAS, Lagen om anställningsskydd, har funnits sedan 1970-talet, och kan tyckas vara en självklarhet i den svenska arbetspolitiken. Lagen syftar till att ge anställda trygghet, och månar om deras rättigheter till bland annat fast anställning och vid avskedning. Det har länge känts otänkbart att förändra lagen, men det är just vad flera av partierna diskuterar inför valet 2018.

En opinionsundersökning som gjordes bland Sveriges befolkning visade också att hälften av alla svenskar är positiva till förändringar i turordningsprincipen (medan cirka en tredjedel var emot en sådan förändring). Turordningsprincipen är en viktig del av LAS som syftar till bättre anställningsskydd, och som säger att vid arbetsbrist ska arbetsgivaren säga upp de med kortast anställningstid först. I vardagligt tal brukar den kallas för sist-in-först-ut-principen. Anledningen till att man nu har börjat diskutera en förändring av denna princip är att det finns en allt större press på företag och näringsliv att förändras och utvecklas, vilket gör att det blir allt viktigare att ha rätt kompetens. Man anser alltså att företagen bör få större möjlighet att själva bestämma vilka som ska sägas upp.

En intressant observation är dock att studier kring människors attityder om LAS visar att det i första hand är de som har en trygg position på arbetsmarknaden, till exempel tjänstemän eller de med hög inkomst, som är positiva till förändringen, medan de med osäkrare anställningar tenderar att försvara de nuvarande reglerna. Kanske tyder detta på att de nuvarande reglerna i LAS fortfarande tjänar ett viktigt syfte för många, i och med att lagen ger större trygghet på arbetsmarknaden. Sådan trygghet är inte bara viktig mentalt, utan även ekonomiskt i form av att det ger en regelbunden inkomst. Detta kan vara särskilt viktigt för de med betalningsanmärkningar. Det enda sättet att ta lån trots betalningsanmärkning är nämligen om man har en årlig inkomst på minst 180 000 kronor, och för att bibehålla detta är det naturligtvis en förutsättning att man har ett jobb.

Huruvida LAS kommer att förändras efter valet eller inte får framtiden utvisa.

13 jan

Rapporteringen kring ebola

Skrämseltaktik har alltid varit ett sätt för kvällstidningar att sälja lösnummer, med löpsedlar som får allmänheten att oroa sig för sin säkerhet vilket medför att de känner sig tvungna att läsa mer. Rapporteringen kring ebola var inget undantag, men många menar att hysterin i detta fall sträckte sig bortom bara kvällstidningarna – all media, från dagstidningar till morgonprogram och debattprogram i tv, anslöt sig till den skrämselpropaganda som nyhetrapporteringen av ebola-epidemins utveckling blev. Att svenska folkets oro steg markant som en följd av detta visade sig bland annat på det ökade antalet frågor om ebola som inkom till Vårdguidens frågetjänst – bara under ett dygn fick deras sida om ebola 7 000 visningar, vilket kan jämföras med att de mest lästa sidorna annars har runt 7 000 visningar per månad. Detta trots att smittrisken i Sverige var nästan obefintlig.1280px-Ebola_virus_virion

Om man känner sig orolig ska man dock inte sitta hemma och vänta bara för att man känner sig dum om man frågar. Man kan till exempel höra av sig till vårdupplysningen om man vill tala med en läkare. Det kan man göra via ett telefonsamtal, så att det inte behöver bli så omständligt om man bara vill stilla sin oro.

25 sep

Peter Wolodarski

Peter Wolodarski är nära förknippad med både politik och nyheter, då han har haft en lång karriär som journalist, vilket bland annat innefattat posten som politisk redaktör på Dagens Nyheter, och han numera är chefredaktör för samma tidning.

Wolodarski föddes i Stockholm år 1978. Hans föräldrar hade flytt till Sverige från Polen under 1960-talet, då de drevs ur sitt hemland på grund av sitt judiska ursprung och den antisemitiska kampanj som Polens dåvarande ledare, Wladyslaw Gomulka, hade lanserat. Wolodarski utvecklade tidigt ett intresse för politik, och blev under sin gymnasietid medlem i Liberala ungdomsförbundet, LUF. Han började också tidigt slipa sina färdigheter som journalist, då han arbetade med LUF Storstockholms tidning Radikalt forum. Redan innan dess hade han som tolvåring agerat barnreporter i programmet Barnjournalen.peter_wolodarski_2015-10-26_002

Efter gymnasiet utbildade sig Wolodarski till civilekonom vid Handelshögskolan. Två år senare, medan han fortfarande studerade, och bara 21 år gammal, blev han ledarskribent vid Expressen. År 2001 gick han över till Dagens Nyheter, och började som ledarskribent där. Sedan dess har Wolodarski också tagit steget in i programledarvärlden, då han har lett både Studio 8 och Wolodarski i TV8.

Under hösten år 2008 gjorde Wolodarski ett avbrott i sin karriär i Sverige för att studera en termin vid Harvard University som en av Niemanstipendiaterna det året. Han studerade då bland annat rysk historia. Om du drömmer om att liksom Wolodarski studera vid ett prestigefyllt universitet i USA, men behöver ordna upp din ekonomi för att ha råd med något liknande, ska du kontakta Zensum, som är en privat lånerådgivare. Zensum kan bland annat hjälpa dig med att omförhandla dina lån till bättre villkor,  så att du istället för att betala ränta kan spara pengarna till din utbildning utomlands.

Efter att han återvände från USA tog Wolodarski nästa steg i sin karriär, då han år 2009 tog över posten som politisk redaktör på Dagens Nyheter.  Denna post innehade han med uppenbar framgång, eftersom han i januari 2013 föreslogs som ny chefredaktör. Han tillträdde denna post i mars samma år.

Wolodarski är också aktiv som medlem i redaktionskommittén för Judisk krönika, där han tidigare även var skribent.

25 sep

Peter Wolodarski

Peter Wolodarski är nära förknippad med både politik och nyheter, då han har haft en lång karriär som journalist, vilket bland annat innefattat posten som politisk redaktör på Dagens Nyheter, och han numera är chefredaktör för samma tidning.

Wolodarski föddes i Stockholm år 1978. Hans föräldrar hade flytt till Sverige från Polen under 1960-talet, då de drevs ur sitt hemland på grund av sitt judiska ursprung och den antisemitiska kampanj som Polens dåvarande ledare, Wladyslaw Gomulka, hade lanserat. Wolodarski utvecklade tidigt ett intresse för politik, och blev under sin gymnasietid medlem i Liberala ungdomsförbundet, LUF. Han började också tidigt slipa sina färdigheter som journalist, då han arbetade med LUF Storstockholms tidning Radikalt forum. Redan innan dess hade han som tolvåring agerat barnreporter i programmet Barnjournalen.peter_wolodarski_2015-10-26_002

Efter gymnasiet utbildade sig Wolodarski till civilekonom vid Handelshögskolan. Två år senare, medan han fortfarande studerade, och bara 21 år gammal, blev han ledarskribent vid Expressen. År 2001 gick han över till Dagens Nyheter, och började som ledarskribent där. Sedan dess har Wolodarski också tagit steget in i programledarvärlden, då han har lett både Studio 8 och Wolodarski i TV8.

Under hösten år 2008 gjorde Wolodarski ett avbrott i sin karriär i Sverige för att studera en termin vid Harvard University som en av Niemanstipendiaterna det året. Han studerade då bland annat rysk historia. Om du drömmer om att liksom Wolodarski studera vid ett prestigefyllt universitet i USA, men behöver ordna upp din ekonomi för att ha råd med något liknande, ska du kontakta Zensum, som är en privat lånerådgivare. Zensum kan bland annat hjälpa dig med att omförhandla dina lån till bättre villkor,  så att du istället för att betala ränta kan spara pengarna till din utbildning utomlands.

Efter att han återvände från USA tog Wolodarski nästa steg i sin karriär, då han år 2009 tog över posten som politisk redaktör på Dagens Nyheter.  Denna post innehade han med uppenbar framgång, eftersom han i januari 2013 föreslogs som ny chefredaktör. Han tillträdde denna post i mars samma år.

Wolodarski är också aktiv som medlem i redaktionskommittén för Judisk krönika, där han tidigare även var skribent.