Kategori: Politiska nyheter

2 maj

Valpolitik 2018: Förändringar i LAS?

LAS, Lagen om anställningsskydd, har funnits sedan 1970-talet, och kan tyckas vara en självklarhet i den svenska arbetspolitiken. Lagen syftar till att ge anställda trygghet, och månar om deras rättigheter till bland annat fast anställning och vid avskedning. Det har länge känts otänkbart att förändra lagen, men det är just vad flera av partierna diskuterar inför valet 2018.

En opinionsundersökning som gjordes bland Sveriges befolkning visade också att hälften av alla svenskar är positiva till förändringar i turordningsprincipen (medan cirka en tredjedel var emot en sådan förändring). Turordningsprincipen är en viktig del av LAS som syftar till bättre anställningsskydd, och som säger att vid arbetsbrist ska arbetsgivaren säga upp de med kortast anställningstid först. I vardagligt tal brukar den kallas för sist-in-först-ut-principen. Anledningen till att man nu har börjat diskutera en förändring av denna princip är att det finns en allt större press på företag och näringsliv att förändras och utvecklas, vilket gör att det blir allt viktigare att ha rätt kompetens. Man anser alltså att företagen bör få större möjlighet att själva bestämma vilka som ska sägas upp.

En intressant observation är dock att studier kring människors attityder om LAS visar att det i första hand är de som har en trygg position på arbetsmarknaden, till exempel tjänstemän eller de med hög inkomst, som är positiva till förändringen, medan de med osäkrare anställningar tenderar att försvara de nuvarande reglerna. Kanske tyder detta på att de nuvarande reglerna i LAS fortfarande tjänar ett viktigt syfte för många, i och med att lagen ger större trygghet på arbetsmarknaden. Sådan trygghet är inte bara viktig mentalt, utan även ekonomiskt i form av att det ger en regelbunden inkomst. Detta kan vara särskilt viktigt för de med betalningsanmärkningar. Det enda sättet att ta lån trots betalningsanmärkning är nämligen om man har en årlig inkomst på minst 180 000 kronor, och för att bibehålla detta är det naturligtvis en förutsättning att man har ett jobb.

Huruvida LAS kommer att förändras efter valet eller inte får framtiden utvisa.

6 mar

Svensk arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadspolitik är en del av svensk ekonomisk politik. Den syftar till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Vid varje tidpunkt finns ett antal personer i arbetsför ålder som inte har arbete. Denna arbetslöshet mäts i procent och när det talas om att fler har kommit i arbete ökas sysselsättningsgraden. Åtgärder som genomförs kan vara av passiv art eller bestå av aktiva åtgärder. Arbetsmarknadsåtgärder beslutas av regeringen som ålägger Arbetsförmedlingen att åtgärda eller verkställa dessa beslut. I egentlig mening påbörjades svensk politisk arbetsmarknad efter andra världskriget. Sverige ansågs som ett föregångsland då man som pionjärer införde en modell som har uppkallats efter två ekonomer inom LO (Landsorganisationen i Sverige), Gösta Rehn och Rudolf Meidner. Den kallas därför Rehn-Meidner-modellen. Den syftade till att landet skulle bli expansivt för att skapa en välfärdsstat. Detta genom att det offentliga investerade för att bära upp det inhemska behovet av varor och tjänster som i sin tur leder till trygghet för både anställda och näringslivet.

Ökad jämlikhet med aktiv politik

Den aktiva politiken för arbetsmarknad innefattar en rad olika åtgärder inom specifika områden, främst utbildning och rekrytering. En stor del av senaste årens ökning utgörs av besöksnäringen. Vissa arbetsplatser som hotell och restauranger påverkas i positiv riktning när tillströmningen av besökare ökar på en ort. Därför startas en rad olika utbildningar eller befintliga får mer resurser. Exempelvis skolor för kockar och serveringspersonal eller receptionister och portierer. med aktiv arbetsmarknadspolitik ökar jämlikheten enligt socialdemokraterna i en doktrin från Håkan Linnarsson (S) och kommunstyrelsens ordförande i Göteborg Ann-Sofie Hermansson (S). De menar att deras parti tidigt såg denna typ av utmaning och har därför satsat hårt på att få in arbetslösa göteborgare i branschen. Genom att förbättra resurserna för vuxenutbildning och andra insatser i en aktiv roll åstadkommer man modellen ”det stegvisa jobb- och kunskapslyftet”. Uttalandet gjordes som ett svar på fackföreningen Visitas region Västra ordförande som skrev att ”Bristen på kompetens riskerar målet”, vilket torde syfta på att det saknades utbildad personal inom hotell, restauranger, campingar och liknade verksamheter som ingår i besöksnäringen.

Olika utmaningar i olika delar av landet

Något som inte är direkt jämlikt är sysselsättningen fördelat över landet. Behovet och efterfrågan av arbetskraft är jämförelsevis större på större orter. Exempelvis är det enkelt med rekrytering Stockholm jämfört med resten av landet. En del av detta beror på besöksnäringen som diskuterats i föregående stycke. Andra delar är att infrastrukturen hela tiden måste byggas ut i de stora städerna. Omfattningen av offentlig sektor är också mindre i avfolkningsbygder, sjukhus och vårdcentraler läggs ner i mindre samhällen. Men befolkningen är densamma vilket medför att behovet av personal förskjuts. Det riktigt sjuka i sammanhanget är dock att bostadsbristen är större i stora och mellanstora städer. Exempelvis kan en sjuksköterska från en mindre ort välja att arbeta i Norge på grund av att det inte finns någonstans att bo i Stockholm där svenska arbeten finns. Hur den svenska arbetsmarknadspolitiken skall föras och lösas är inget som kan genomföras över en natt. Det finns alltför många hinder att överbrygga.

8 feb

Elever bör lära sig mer om politik

Att utbilda medborgare i hur samhället och styret av samhället fungerar är i en demokrati mycket viktigt. Demokratin består inte bara av rätten att få välja sina representanter i staten, utan att slänga sin röst i valurnan bör i en väl fungerande demokrati vara en konsekvens av att väljaren lyssnat på de olika sidorna i valet och själv bedömt vilka som har de bästa argumenten, samt vilken väg väljaren anser är bäst att gå för landet. En medborgares kapacitet att göra detta är i sin tur mer baserat på den grundläggande kunskap om samhället och den svenska politiken som de får i grundskolan. Det är därför en av grundskolans absolut viktigaste uppgifter att skola barn i politiken. Detta är ett måste för ett folk som vill ha en väl fungerande demokrati, och som anser att alla har sitt ansvar att bidra till landets välmående och framtid. Bara ett folk med en viss grad av kunskap kan göra detta.

Viktigt med politisk bildning

Ett klassiskt problem är att de flesta röstar som sina föräldrar på grund av för lite kunskap om de politiska alternativen. Detta har sannolikt varit fallet i stora delen av demokratins historia, särskilt då vilket parti du stödjer sannolikt är en konsekvens av dina nära och käras påverkan på dig. Detta handlar inte bara om att till exempel din pappa och mamma i in barndom övertalat dig till att bli det ena eller andra, utan handlar om hur din position i världen gör att du ser saker från ett specifikt perspektiv, och att du (oavsett vem du är) är mer sannolik till vissa positioner. Att utbilda unga i politik, och ge dem insikt i andras perspektiv är utvecklande för dem själva, men också en nödvändighet i demokratin. I en tid då internet och sociala medier blir viktigare för vårt politiska medvetande är det därför viktigt att vår grundläggande kunskap är stark nog för att vi inte ska kunna manipuleras och luras av okända människor på nätet. Detta är alltså inte bara viktigt för politiken.

Utbildningar för samhället

I en värld där det blir svårare och svårare för den vanliga medborgaren att veta vad som är lögner, vad som är propaganda och vad som är sanningen finns det ett akut behov av en ökad kunskapsnivå. Utan en grundläggande förståelse för den svenska politiken kan unga lätt bli offer för extremistiska ideologier. Det talas ofta om att andra stater eller organisationer medvetet sprider falsk information för att få oss att vända oss mot varandra. Bara källkritik och kunskap kan rädda oss från detta. Så ifall du känner igen vikten av problemet kanske det är en bra idé att försöka bidra till lösningar. Vi behöver lärare och samhällsvetare som kan bidra till den att den allmänna debatten blir mer förnuftig och tydlig. med Hp guiden till hjälp kommer du enkelt att klara högskoleprovet och komma in på ett samhällsvetenskapligt ämne eller på lärarprogramet på universitetet. Då kan du bidra till att öka kunskapen bland våra medborgare.

2 Nov

Så blir det när Trump tar över presidentposten

Ingen kan ha missat det omtalade presidentvalet 2016 i USA som dessutom fick en överraskande utgång. Världen oroar sig nu för både Trumps sympatier för Ryssland och hans vulgära politik och idéer. Hans visioner är bland annat att bygga en stor mur som kommer kosta miljarder kronor vars syfte är att separera Mexico och USA. Det sägs även att en av hans idéer är att utvisa 2-3 miljoner illegala invandrare från USA. Detta har skapat en stor oro bland stora delar av den amerikanska befolkningen samt bland världens alla länder.

Ohållbar ekonomisk politik

Trumps vinst har gjort att världens ekonomi blivit osäker och börser har rasat världen över. Trump har gjort yttrande om återbyggnation av städer, sjukvård samt återställning av landets infrastruktur. Trots dessa lovord har den blivande presidents ekonomiska politik granskats och anses vara ohållbar. Den svenska börsen fick ta en hårdare smäll än New York-börsen men Ännu har inte boräntorna påverkats av Trumps vinst. Precis som med Brexit vet inte riktigt världens länder hur framtiden kommer se ut och detta skapar stor oro både bland befolkningen och världens ledare. Man vet inte exakt vad det är som kommer förändras samt hur mycket förändring det kommer bli.

Handel och jobbmarknaden kan påverkas

Ekonomins påverkan är den största oron men Sveriges handel kan även påverkas hårt. USA är en av Sveriges viktigaste exportländer och summan för exportering av varor uppkom till 91 miljarder kronor år 2015. Efter Trumps seger anses svenska företag få det allt svårare att förhandla med amerikanska företag då det finns risk för ändringar av handelsvillkoren. Trump vill riva upp det befintliga handelsavtalet och även de överenskommelser som följer med avtalet. Om Trump tar bort avtalet kan detta leda till att exporten till USA minskar vilket ger de svenska företagen mindre pengar att röra sig med. Detta påverkar i sin tur jobbmarknaden då företag inte har råd att anställa personal och i värsta fall kan det ske varslingar.

13 jan

Rapporteringen kring ebola

Skrämseltaktik har alltid varit ett sätt för kvällstidningar att sälja lösnummer, med löpsedlar som får allmänheten att oroa sig för sin säkerhet vilket medför att de känner sig tvungna att läsa mer. Rapporteringen kring ebola var inget undantag, men många menar att hysterin i detta fall sträckte sig bortom bara kvällstidningarna – all media, från dagstidningar till morgonprogram och debattprogram i tv, anslöt sig till den skrämselpropaganda som nyhetrapporteringen av ebola-epidemins utveckling blev. Att svenska folkets oro steg markant som en följd av detta visade sig bland annat på det ökade antalet frågor om ebola som inkom till Vårdguidens frågetjänst – bara under ett dygn fick deras sida om ebola 7 000 visningar, vilket kan jämföras med att de mest lästa sidorna annars har runt 7 000 visningar per månad. Detta trots att smittrisken i Sverige var nästan obefintlig.1280px-Ebola_virus_virion

Om man känner sig orolig ska man dock inte sitta hemma och vänta bara för att man känner sig dum om man frågar. Man kan till exempel höra av sig till vårdupplysningen om man vill tala med en läkare. Det kan man göra via ett telefonsamtal, så att det inte behöver bli så omständligt om man bara vill stilla sin oro.

25 sep

Peter Wolodarski

Peter Wolodarski är nära förknippad med både politik och nyheter, då han har haft en lång karriär som journalist, vilket bland annat innefattat posten som politisk redaktör på Dagens Nyheter, och han numera är chefredaktör för samma tidning.

Wolodarski föddes i Stockholm år 1978. Hans föräldrar hade flytt till Sverige från Polen under 1960-talet, då de drevs ur sitt hemland på grund av sitt judiska ursprung och den antisemitiska kampanj som Polens dåvarande ledare, Wladyslaw Gomulka, hade lanserat. Wolodarski utvecklade tidigt ett intresse för politik, och blev under sin gymnasietid medlem i Liberala ungdomsförbundet, LUF. Han började också tidigt slipa sina färdigheter som journalist, då han arbetade med LUF Storstockholms tidning Radikalt forum. Redan innan dess hade han som tolvåring agerat barnreporter i programmet Barnjournalen.peter_wolodarski_2015-10-26_002

Efter gymnasiet utbildade sig Wolodarski till civilekonom vid Handelshögskolan. Två år senare, medan han fortfarande studerade, och bara 21 år gammal, blev han ledarskribent vid Expressen. År 2001 gick han över till Dagens Nyheter, och började som ledarskribent där. Sedan dess har Wolodarski också tagit steget in i programledarvärlden, då han har lett både Studio 8 och Wolodarski i TV8.

Under hösten år 2008 gjorde Wolodarski ett avbrott i sin karriär i Sverige för att studera en termin vid Harvard University som en av Niemanstipendiaterna det året. Han studerade då bland annat rysk historia. Om du drömmer om att liksom Wolodarski studera vid ett prestigefyllt universitet i USA, men behöver ordna upp din ekonomi för att ha råd med något liknande, ska du kontakta Zensum, som är en privat lånerådgivare. Zensum kan bland annat hjälpa dig med att omförhandla dina lån till bättre villkor,  så att du istället för att betala ränta kan spara pengarna till din utbildning utomlands.

Efter att han återvände från USA tog Wolodarski nästa steg i sin karriär, då han år 2009 tog över posten som politisk redaktör på Dagens Nyheter.  Denna post innehade han med uppenbar framgång, eftersom han i januari 2013 föreslogs som ny chefredaktör. Han tillträdde denna post i mars samma år.

Wolodarski är också aktiv som medlem i redaktionskommittén för Judisk krönika, där han tidigare även var skribent.

15 feb

Svenska dagstidningar

 

En av de mest utbredda källorna till politiska nyheter i Sverige är fortfarande dagstidningen. Även om många röster har höjts genom åren som har varnat för dagstidningarnas försvinnande i internets tidevarv fortsätter de att vara en viktig röst i den svenska samhällsdebatten. Dessutom förser de läsarna med politiska nyheter varje dag, oavsett om det gäller viktiga avslöjanden i regeringen eller bevakning av kommunfullmäktige. Det gör att dagstidningarna fyller en viktig funktion i den svenska politiska miljön som skulle gå förlorad om de tvingades lägga ned.

Två politiska dagstidningar är särskilt stora. Den ena är Svenska Dagbladet – eller bara Svenskan i folkmun. Med rötter från 1884 är det idag en av de äldsta tidningarna i Sverige som fortfarande har en journalistisk verksamhet igång. Med en obunden moderat ledarsida står Svenska Dagbladet traditionellt till höger när det kommer till politiska frågor. Svenska Dagbladet ägs av mediehuset Schibsted, vilket innebär att de har en stark finansiell kraft bakom sig. Ändå har Svenskan länge dragits med stora förluster och de har fått göra stora nedskärningar på personalsidan (https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Dagbladet).

1200px-DN_Hochhaus_3Den andra stora dagstidningen i Sverige är Dagens Nyheter. Den är tjugo år äldre än Svenska Dagbladet och har därför anor ända från 1864. Med en upplaga på nästan 300 000 prenumeranter – plus ännu fler läsare på nätet – är DN Sveriges största dagstidning. För tillfället är Peter Wolodarski chefredaktör på tidningen. Det är Bonnier som äger DN, vilket gör dem till en direkt konkurrent till SvD både journalistiskt och ägarmässigt. DN:s politiska beteckning är oberoende liberal och många kända svenska skribenter har genom åren bidragit med texter till tidningen, däribland Göran Rosenberg och Harry Schein.

Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har sitt säte i Stockholm, men de inkluderar nyheter från hela landet. Runt om i Sverige finns det också många dagstidningar som fokuserar på ett särskilt regionalt område. Upsala Nya Tidning samt Göteborgs-Posten är två dagstidningar med stor spridning i sina respektive geografiska områden. Även Smålandsbaserade Barometern och Norran med säte i Skellefteå i Västerbotten är exempel på tidningar som ofta har en hög procent av de tillgängliga prenumeranterna i ett särskilt område.

29 Dec

Politiska nyheter i satirform

 

Politiska nyheter kan levereras på många olika sätt. Ett är det traditionella viset med ett nyhetsankare som läser upp nyhetstelegram med en neutral röst. Ett annat sätt är att använda sig av satiren som verktyg. I många delar av världen finns det en lång tradition av att försöka få de politiska nyheterna att framträda lite mer levande genom att ge dem en satirisk vinkel. Även om man ska ta sanningsvärdet i nyheterna med en nypa salt finns det dock ofta en grundton som är genuin. Det innebär att satiren syftar till att belysa ett ämne eller väcka uppmärksamhet kring en viktig fråga.

I USA har ett program vid namn The Daily Show länge tillhört de mest populära satirprogrammen. Det startade sin framgångsrika bana 1996 när komikern Craig Kilburn ledde programmet. The Daily Show tog dock fart på riktigt när tv-personligheten Jon Stewart tog över rodret. Han styrde in programmet på mer seriösa politiska frågor och transformerade det från en utpräglad humorshow till ett mer samhällskritiskt nyhetsprogram. När Stewart lämnade The Daily Show 2015 hade det blivit en institution som förändrat nyhetslandskapet i USA och det har fortsatt att locka höga tittarsiffror med Trevor Noah som programledare.

John_Oliver_2014Även andra program har vuxit fram som ett resultat av The Daily Show. John Oliver var länge en reporter och korrespondent på programmet, men 2015 bestämde han sig för att prova sina egna vingar. Det ledde till att han fick uppdraget att leda satirprogrammet och talkshowen Last Week Tonight. Det sänds på HBO och har ett liknande upplägg som The Daily Show. Skillnaden är att det endast sänds en gång i veckan istället för fyra gånger i veckan. Med ständigt stigande tittarsiffror har John Oliver tagit över rollen som en av USA:s stora satiriker – trots att han faktiskt ursprungligen kommer från Storbritannien.

I Sverige har traditionen att leverera politiska nyheter i satirform inte varit lika stark historiskt sett. Det närmaste vi kommer är serierutor i dags- och kvällstidningarna som då och då riktar udden mot aktuella händelser inom politiken. Det återstår att se om vi får uppleva ett Daily Show-liknande satirprogram även i svenska medier i framtiden. Även om vi saknar en satirisk tradition har vi dock hög klass på tandläkare Stockholm.

3 okt

Amerikanska nyhetskanaler

 

När det gäller nyheter på tv är det få som slår amerikanerna på fingrarna. Ända sedan televisionen blev utbredd i hemmen har USA legat i framkant när det kommer till rapportering av nyheter. Under 1950-talet och framåt var det vanligt att amerikanerna fick all sin dos av nyheter via en daglig tv-sändning. Ankare som Walter Cronkite och Edward R. Murrow såg till att skriva in sig i historien som nyhetsleverantörer och de röstades ofta fram till USA:s mest pålitliga män i allmänhetens ögon. Idag finns det ett betydligt större utbud av nyhetskällor, men det är fortfarande televisionen som står för en stor och viktig del av nyhetsrapporteringen.

CNN_Center_newsroom1Skillnaden är att rapporteringen numera pågår dygnet runt, varje dag i veckan. Medan det tidigare räckte med en timme på kvällen för att få fram det viktigaste som hänt under dagen finns det nu flera tv-kanaler som enbart är dedikerade till att rapportera senaste nytt. En av de största nyhetskanalerna är CNN. Med start redan 1980 var det den första kanalen som tog nyhetsbevakningen till en ny nivå. De såg till att sätta formen för dagens nyhetskanaler genom att se till att snabbt vara på plats vid stora händelser samt ständigt ha en beredskap för eventuella katastrofer eller politiska utvecklingar.

En konkurrent till CNN är Fox News Channel. Fox News skiljer sig åt i att de har täta band med den republikanska högern i USA. Det innebär att kanalen ofta bjuder in gäster som på ett eller annat sätt har ett band till tankesmedjor eller politiska fraktioner på högerkanten. Även om Fox News själva menar att det inte påverkar nyhetsrapporteringen har det höjts röster som hävdar att det leder till en urholkning av den objektiva journalistiken. Dessutom har Fox News ägare Rupert Murdoch många gånger fått kritik för sin inställning till medieetik.

Fox News fortsätter dock att vara en av de största nyhetskanalerna i USA, tillsammans med exempelvis MSNBC och Bloomberg Television. Det sistnämnda är en nyhetskanal som är främst fokuserad på affärsnyheter. Med en blandning av studioprogram och intervjuer samt vanliga nyhetsinslag har de amerikanska tv-tittarna aldrig varit lika välförsedda med nyhetskällor som idag.

3 okt

Amerikanska nyhetskanaler

 

När det gäller nyheter på tv är det få som slår amerikanerna på fingrarna. Ända sedan televisionen blev utbredd i hemmen har USA legat i framkant när det kommer till rapportering av nyheter. Under 1950-talet och framåt var det vanligt att amerikanerna fick all sin dos av nyheter via en daglig tv-sändning. Ankare som Walter Cronkite och Edward R. Murrow såg till att skriva in sig i historien som nyhetsleverantörer och de röstades ofta fram till USA:s mest pålitliga män i allmänhetens ögon. Idag finns det ett betydligt större utbud av nyhetskällor, men det är fortfarande televisionen som står för en stor och viktig del av nyhetsrapporteringen.

CNN_Center_newsroom1Skillnaden är att rapporteringen numera pågår dygnet runt, varje dag i veckan. Medan det tidigare räckte med en timme på kvällen för att få fram det viktigaste som hänt under dagen finns det nu flera tv-kanaler som enbart är dedikerade till att rapportera senaste nytt. En av de största nyhetskanalerna är CNN. Med start redan 1980 var det den första kanalen som tog nyhetsbevakningen till en ny nivå. De såg till att sätta formen för dagens nyhetskanaler genom att se till att snabbt vara på plats vid stora händelser samt ständigt ha en beredskap för eventuella katastrofer eller politiska utvecklingar.

En konkurrent till CNN är Fox News Channel. Fox News skiljer sig åt i att de har täta band med den republikanska högern i USA. Det innebär att kanalen ofta bjuder in gäster som på ett eller annat sätt har ett band till tankesmedjor eller politiska fraktioner på högerkanten. Även om Fox News själva menar att det inte påverkar nyhetsrapporteringen har det höjts röster som hävdar att det leder till en urholkning av den objektiva journalistiken. Dessutom har Fox News ägare Rupert Murdoch många gånger fått kritik för sin inställning till medieetik.

Fox News fortsätter dock att vara en av de största nyhetskanalerna i USA, tillsammans med exempelvis MSNBC och Bloomberg Television. Det sistnämnda är en nyhetskanal som är främst fokuserad på affärsnyheter. Med en blandning av studioprogram och intervjuer samt vanliga nyhetsinslag har de amerikanska tv-tittarna aldrig varit lika välförsedda med nyhetskällor som idag.